Chile drabbades i natt av den värsta jordbävningen på flera år. Det var en 8.8 på Richterskalan. Det hände ca kl 03:30 i Chilensk tid. Min älskling, som är i chile fick vara med om detta! Lissette och hennes pappa låg och sov när allt hände. Men dom klarade sig och mådde bra. Lissettes mamma pratade med dom efter den första skakningen men efter ett tag så dog telefonerna och internet och efter det fick ingen kontakt med dom. Ingen visste då om dom fortfarande mådde bra eller om ett efterskalv kanske hade skadat dom. Jag fick gå till jobbet ovetandes om min flickvän fortfarande var vid liv. Det är den värsta känslan jag någonsin känt! Jag kollade på nyheterna och lyssnade på radion men ingen visste hur det stog till i Valparaiso där dom befinner sig. Oron bara växte och växte inom mig. Skulle jag någonsin få se min älskling igen!? Vi hade pratat igår, hon och jag, om att det inte är långt kvar tills hon kommer hem och att vi kommer ses snart OM det inte händer henne något. Och bara några timmar efter det så händer det här. Jag kunde inte få bort tanken att det kanske verkligen har hänt henne något nu. Hon kanske är alvarligt skadad, eller t.o.m död. Dessa tankar hadde jag ända tills jag slutade jobba och kom hem, tog telefonen och ringde. Det kom signaler, men inget svar. Vart är dom!? Jag ringer igen, och då hör jag den underbaraste rösten jag någonsin hört. Det var Lissette! Jag brister ut i tårar och är så jävla glad att hon lever! Jag får äntligen höra hennes röst och att hon mår bra. Hon hör först inte vad jag säger för jag gråter så mycket, men jag fick lugnat ner mej efter en stund. Hon berätta att alla mådde bra och att huset hade klarat sig, men hon var fortfarande skakis och chockad. Det är den värsta upplevelsen hon har varit med om. Och det förstår jag. Bara att veta att hon var där var min värsta upplevelse. Jag hade aldrig kunnat tro att jag någonsin skulle sitta hemma och vara orolig för nära och kära som är med om en naturkatastrof. Det är en känsla jag inte änns önskar min värsta fiende. Men det är skönt att veta att för tillfället är allt okej, men det kommer komma efterskalv, och då måste dom vara försiktiga. Så faran är ej över!


Nu ska jag snart försöka sova efter allt detta. Men det kommer säkert bli en sömnlös natt. Men jag behöver få vila ut för jag ska jobba imorgon. Men jag får se hur det blir med det. Plus allt det här så är jag jätte förkyld. Så det kanske blir att jag stannar hemma.


-Till min älskling-
Jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva och jag vill aldrig förlora dig. Du är mitt hjärta, mitt allt!
När jag har dig i mina armar igen så kommer jag aldrig att släppa taget om dig.
Du är min och jag är din, föralltid!